SOLEN.


Som en sol som precis stigit upp över horrisonten,
så bländande var du. Du skulle alltid vara en sol för mig.
Morgonsolen - du spred ljus och värme redan innan de flesta slagit upp sina ögon.
De flesta var jag.
Du är fortfarande en sol.
Solnedgången - du försvann och lämnade oss i det mörka och kalla.
Men vi hade i alla fall varandra, vem hade du på andra sidan?




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0