freedomwings

Jag älskar att drömma! Jag fylls av en känsla jag aldrig riktigt hittar i vaket tillstånd, för att inte tala om alla händelser som händer som aldrig skulle förekomma på riktigt. Att drömma, är som att vara med i sin egen film. Fast allt är på riktigt.
Jag kommer ihåg nästan alla mina drömmar, vilket är härligt. Kanske inte när jag var liten dock, drömde mycket mardrömmar eftersom att jag var dum nog att se på läskiga filmer och sedan låta min vilda fantasi skena i väg.
På tal om mardrömmar - jag drömde en mardröm inatt. Den var alldeles förvrängd, hela jorden var ett kaos och spöken / dinosaurie-liknande varelser fanns. Vi var iaf ett gäng som överlevt och bestämt oss för att hålla ihop. Det hände massa knasiga och obehagliga saker, men drömmen slutade med att jag blev lämnad kvar för att alla andra flydde. Jag minns paniken jag hade i drömmen, så fruktansvärt verkligt, när jag låg under sängen och ''monstret'' gick bredvid mej och hittade mej. Som tur var dödade jag det, cool som jag är, haha.
Jag måste helt enkelt få drömma! Mestadels är det faktiskt något av det bästa jag vet..



''Kärlek är som att äta soppa med gaffel - man får aldrig nog''