freedomwings

Ni vet den där obehagliga känslan av att orken tar slut?
När man stannar upp och frågar sig själv - vafan kämpar jag för, egentligen? När det finns cirka 6,6 miljarder människor på jorden, varför kämpa för en jävel som inte ens verkar uppskatta det? Känns så jävla ovärt, man blir less och arg. Som jag just nu. Vill inte ta för privata saker på denna bloggen egentligen, så jag avslutar detta strax. Enda jag har att säga är att detta är mitt sätt att rensa tankarna om saker och ting, istället för att gå runt och snacka skit och göra saker så mycket värre. Jag skriver det jag känner för stunden, för jag mår bäst av det. Samtidigt som ingen egentligen kan ta illa upp, då inga namn näms. Bra va?  

I alla fall,
ska fixa iordning mej nu. Josefine kommer nämligen hit och räddar min fredag. Tack alla ni som någon gång räddat mej när någon annan lämnat mej så att säga, haha. That's friendship, for sure. 


(jag & josefine för ungefär ett år sen? haha, tider det) 



Och nu tänkte jag bjuda på ett av mina absoluta favoritcitat, även om det faktiskt finns stunder då jag tvivlar på om det verkligen stämmer.



''Gammal vänskap är som gammalt vin,
ju äldre desto starkare''